Boston!?
Skrivit tidigt den 13:e aug på Bostons flyplats:
Jaha, då har man lämnat tryggheten för plugg i Raleigh, North Carolina. Pappa körde mig, Hanna och Madde till Kastrup tidigt på onsdagsmorgonen. Denna sträcka skulle visa sig vara den enda som fungerade på ett tillfredsställande sätt. Vårt första plan som skulle ta oss till Frankfurt fick efter att vi boardat ställas in pga nåt skumt läckage. Efter några timmars väntan i ett fullständigt wacko kösystem får vi ombokade biljetter. Istället för Köpenhamn-Frankfurt-Washington DC-Raleigh blir det Köpenhamn-London-Boston-Raleigh.
Efter att ha sprungit på Heatrow möts vi av ett plan som blir någon timme försenat. Det är någon som ångrat sin resa men släppt på sitt bagage som måste tas omhand. Efter 7h i luften kommer vi till Boston med bara 50min till vårt connecting-flight, mission impossible. Vi springer än en gång. Denna gången är givetvis planet också ett par timmar försenat men denna gång jublar vi åt det. Väl framme vid gaten visar det sig att ljushuvudet som ombokade våra biljetter i Köpenhamn missade att boka platser åt oss. Vi fick se de sista platserna gå till en familj på fem personer. Klockan närmade sig midnatt och vi blev ombokade till ett morgonplan dagen efter.
Efter nån timmes letande efter Bristish Airways personal får vi tag på en tjej som efter ytterliggare en timme kan konstatera att alla hotell som de har betalbiljetter till är av någon extraordinär händelse fullbokade. Vi kan dock ta en taxi till downtown och sedan skicka kvittona till dem för att få betalt i efterhand. Men efter den inkompetens som upprepande tillfällen visats från flygpersonal under dagen tillsammans med Maddes tidigare erfarenheter från British Airways ”få-betalt-i-efterhand” gjorde att vi nu valt att spendera natten på flygplatsen. Armstöd till alla säten och trallvänlig musik kan vid vissa tider uppfattas som trevligt men är inte alls lika trevligt vid andra!
Jag har nu, bortsett från en timmes sovande i luftgroparna ovanför Atlanten, varit vaken i över ett dygn. När vårt plan lyfter om några timmar börjar samtidigt mandatory orientation i Raleigh. Jaja, jag kan sova i Jui när jag kommer hem :)
Ps Självklart är vårt bagage bortsupet. Då vi frågade i Boston fick vi uppgifter på att bagaget ”sist sågs” i Köpenhamn!
Ps2 Bostons flygplats stänger av värmen på natten men de har ett väl fungerande brandalarm som de testar 3am. Bara ifall man hade somnat..
Jaha, då har man lämnat tryggheten för plugg i Raleigh, North Carolina. Pappa körde mig, Hanna och Madde till Kastrup tidigt på onsdagsmorgonen. Denna sträcka skulle visa sig vara den enda som fungerade på ett tillfredsställande sätt. Vårt första plan som skulle ta oss till Frankfurt fick efter att vi boardat ställas in pga nåt skumt läckage. Efter några timmars väntan i ett fullständigt wacko kösystem får vi ombokade biljetter. Istället för Köpenhamn-Frankfurt-Washington DC-Raleigh blir det Köpenhamn-London-Boston-Raleigh.
Efter att ha sprungit på Heatrow möts vi av ett plan som blir någon timme försenat. Det är någon som ångrat sin resa men släppt på sitt bagage som måste tas omhand. Efter 7h i luften kommer vi till Boston med bara 50min till vårt connecting-flight, mission impossible. Vi springer än en gång. Denna gången är givetvis planet också ett par timmar försenat men denna gång jublar vi åt det. Väl framme vid gaten visar det sig att ljushuvudet som ombokade våra biljetter i Köpenhamn missade att boka platser åt oss. Vi fick se de sista platserna gå till en familj på fem personer. Klockan närmade sig midnatt och vi blev ombokade till ett morgonplan dagen efter.
Efter nån timmes letande efter Bristish Airways personal får vi tag på en tjej som efter ytterliggare en timme kan konstatera att alla hotell som de har betalbiljetter till är av någon extraordinär händelse fullbokade. Vi kan dock ta en taxi till downtown och sedan skicka kvittona till dem för att få betalt i efterhand. Men efter den inkompetens som upprepande tillfällen visats från flygpersonal under dagen tillsammans med Maddes tidigare erfarenheter från British Airways ”få-betalt-i-efterhand” gjorde att vi nu valt att spendera natten på flygplatsen. Armstöd till alla säten och trallvänlig musik kan vid vissa tider uppfattas som trevligt men är inte alls lika trevligt vid andra!
Jag har nu, bortsett från en timmes sovande i luftgroparna ovanför Atlanten, varit vaken i över ett dygn. När vårt plan lyfter om några timmar börjar samtidigt mandatory orientation i Raleigh. Jaja, jag kan sova i Jui när jag kommer hem :)
Ps Självklart är vårt bagage bortsupet. Då vi frågade i Boston fick vi uppgifter på att bagaget ”sist sågs” i Köpenhamn!
Ps2 Bostons flygplats stänger av värmen på natten men de har ett väl fungerande brandalarm som de testar 3am. Bara ifall man hade somnat..
Kommentarer
Trackback
